Köpstopp

Sedan mitten av januari har hushållet Söderström/Aupeix haft köpstopp. Inget mer än nödvändigt helt enkelt, men utan att skära ned på livskvalitet som god mat, en kaffe på stan eller en bra film på bio. Jag är trött på att spendera pengar utan mål, mening och långsiktig glädje.

Anledningarna till köpstoppet har varit flera. Så klart de tre M: n: Miljön, Materialismen och Medmänniskorna. Sverige har varit en välfärdsstat så länge att det känns som om vi glömt vad som är viktigt. Vi konsumerar utan att tänka på vårt egentliga behov, och vilka konsekvenser vårt konsumerande får. Det är som om det blivit någon slags mänsklig rättighet i att slösa och spendera skoningslöst hur mycket vi vill utan behöva tänka på konsekvenserna.

Sedan ska jag inte sticka under stol med att den utlösande faktorn till köpstoppet inte var mina vackra socialistiska tankar om solidaritet och hopp om en större mening, utan faktumet att vi MÅSTE spara mycket pengar på kort tid för att kunna släppa taget om vardagen och börja om, göra något nytt. Då känns det skönt, att vi två månader tidigare än planerat nått halvvägs i vårt sparande, och jag ändå inte känner det minsta sug av att "unna mig att slösa lite", sätta på mig spenderarbyxorna bara för en dag. Min avvänjning är fullbordad! Önskar jag kunde ha tv, telefon, lägenhet osv. uppsagd för alltid. Bara låta det vara min kappsäck och jag!